Photo by Jeremy Bishop on Unsplash
Jag pratade med en yngre ledare i veckan som ville ha coaching inför ett möte. Jag fick upplevelsen av att ledaren ville ha full kontroll på hela mötet. Jag uppmanade hen att sätta ramarna och målsättningen för mötet, men att sedan ha modet att släppa lös mötesdeltagarna. Detta för att uppnå inkludering och delaktighet.
Många gånger tror vi som ledare att vi behöver sitta på alla svaren. Jag hävdar att genom att istället våga köra riktig mångfald och använda sig utav hela organisationen, både dess hjärnor och deras hjärtan, uppnår vi bättre resultat. Både på ”sista raden” såväl som i medarbetarskapsmätningar. Vad är det värsta som kan hända? Vi kan misslyckas. Men om vi skapar en organisation som inte vågar misslyckas, är risken stor att vi når stagnation och i dagens snabba samhälle befarar jag att det kan leda till större skada än ett litet misslyckande här och där kan göra.
Det kommer en rond två
För att medarbetare eller underchefer ska våga ta ton och göra sin röst hörd behöver vi skapa ett öppet och förtroendefullt klimat, där vi som högre ledare undviker att påpeka och leta fel utan har modet att köra ett agilt ledarskap. Det är viktigt att ha tålamodet att låta sina resurser börja gå och ta för sig, kanske ramla några gånger, lyfta upp dem, borsta bort gruset från knäna och låta dem fortsätta sin utveckling. Vi behöver inte vinna rond ett för det kommer en rond två och en rond tre, steg för steg så kommer vi framåt i vår utvecklingsresa. Jag brukar göra liknelsen med ett skepp som lämnar hamn med målsättningen att ta sig till nästa hamn. Underresans gång kan det hända saker på vägen som gör att vi behöver ta omvägar, såsom en storm eller motorhaveri. Oväntade problem gör att vi behöver vara flexibla och lösningsorienterade i vårt mentala tillstånd, för att klara resan hela och rena. Det är inte hela världen om rond ett går förlorad om vi redan är fokuserade på att justera taktiken till rond två.
Vad menas med agilt ledarskap?
Om vi ska ge en förklaring till vad agilt ledarskap är så står det för en fokusering på att uppnå inre motivation för vårt humana kapital istället för traditionella belöningssystem som t ex högre lön eller bonus. Agilt arbetssätt föddes i USA inom mjukvaruutveckling. Syftet var att förändra och utveckla de traditionella arbetsmetoder där vi först sätter upp planer som sedan informeras ut. Genom att utveckla ett agilt arbetssätt som ett komplement till det traditionella så menar specialister att vi uppnår ett bättre resultat, något jag verkligen håller med om. Jag hänvisar till min förra krönika om vikten att ha balans mellan chef & ledarskap för verksamhetens bästa.
Genom ett gott agilt ledarskap så förväntas vi få engagerade medarbetare som upplever att de kan vara med och bestämma, samtidigt som de har roligt tillsammans genom goda dialoger och stor delaktighet. Istället för att vi skapar en kultur där vi känner oss granskade skapar vi en förtroendefull kultur. Förtroende som genererar lojalitet skapar medarbetare som upplever trivsel och är mer motiverade att stanna och vara en i gänget, hellre än att springa efter morötter som högre lön och fläskigare bonusar. Att arbeta med hjärtat gör att vi känner en större meningsfylldhet och av egen erfarenhet så kan jag garantera att arbeta med meningsfyllda sakfrågor som berör mig, gör mig lyckligare än en fet lönecheck och feta bonusar. Gör grova planer i början på resan men tänk agil styrning vilket betyder att ni anpassar er till vad som är viktigast i stunden, pusslet brukar lägga sig självt efter varje steg vi tar.
Våga släppa kontrollen
Ha modet att släppa på kontrollen som ni besitter i chefsrollen och ge dina medarbetare förutsättningar att växa. Tro på dina underchefer, investera i ledarskapsutveckling, mentorskap och vägledning så de utvecklas till den nivå de behöver leverera på. Skapa en kultur som står för öppenhet, inkludering och delaktighet, möt motstånd med ett leende och vänd motståndarna till att bli era ambassadörer. Är det någon som är fortsatt tjurskalligt och emot, blir ett ankare för din organisation, våga sätt dem på avbytarbänken och ge de övriga möjlighet att blomstra ut.
De som känner mig kommer nog skratta när de läser detta sista stycke, för de vet hur hårt jag har fått arbeta med just det – att släppa kontrollen. Hur arbetar jag med det? En vän till mig sa; … ”du är ju besatt av utveckling” och det är väl svaret på frågan. Jag arbetar dagligen med min personliga utveckling och har gjort det så länge jag kan minnas. Ju mer jag utvecklas desto mer inser jag hur långt jag har kvar. Jag är en människa, jag är inte perfekt och jag kommer aldrig bli perfekt men jag fokuserar konstant på taktiken till nästa rond.
Mitt personliga bästa tips är; våga ramla, gråt en skvätt, res dig och kavla upp armarna, ta tag i rond två.